söndag 16 augusti 2009

Erbjudande

Trettio spänn för en kaffe och en bulle. Trettio spänn?! Det är väl inget erbjudande, eller? En tjuga vore bra, som på 7-Eleven.

Jag har tänkt på det här ett tag. För mig betyder erbjudande att något exceptionellt billigt eller bra säljs just nu, att det inte har sålts i det formatet tidigare och att det inte kommer att stå på den där skylten nästa gång jag går förbi den; för mig är ett erbjudande något som inte kommer igen och som man måste passa på för att få ta del av. Men så är alltsom oftast inte fallet; min språkuppfattning och det bruk som jag möter i reklamsyften går här isär.

Vad beror det på att ord urlakas på det här sättet? Hur kommer det sig att en reagerar på att ord missbrukas? Jo! Precis som modeord och svordomar så leder frekvent användning av språkliga drag till en devalvering; använder en ett värdeladdat ord tillräckligt mycket så förlorar det sin tyngd. Till slut tappar det sin ursprungliga betydelse, förpassas till andra funktioner, genomgår ett större eller ett mindre semantiskt skifte. Erbjudanden blir till vardagliga koppar kaffe med bulle och när nästa affisch trycks heter det supererbjudande. För trettio spänn får vi då en kopp kaffe, bullen kommer med en femma extra och jag kommer fortfarande tycka att det är fascinerande hur jag inte kan använda "fula ord" utan att låta löjlig, eller gubbigt gullig.

Järnspikars!

Gårdagens citat

"Intervjua mig! Jag pratar i löp och one-liners!"

lördag 1 augusti 2009

Rabarberbarbara

Sammansättningar gör svenskan otroligt rikt på ord eftersom den enda begränsningen sitter i huvudet på språkaren. Sammansättningar finner man inte i ordboken just av den anledningen, det är omöjligt att försöka lista alla. Här kommer ett exempel på en annan anledning.

Sms förstör inte språket

"Dagens ungdomar förstör språket, svenskan går förlorad." Vi har alla hört orden, farhågorna om att nya utryckssätt och ungdomsspråk är farliga för svenskan. Myten om att allt var bättre förr lever vidare i sms-åldern.

Men som vanligt bevisar språkvetenskapen att så inte är fallet. Trots förändring håller man sig till de språkliga konventioner som är nödvändiga för förstålsen, även i sms; ungdomar förhåller sig till samma språkliga maximer som sina föräldrar, enligt studien Generation Txt? The sociolinguistics of young people's text-messaging, och jag är förstås inte särskilt förvånad.

Paul Grice Maximer är i sig intressanta så jag länkar till en kortfattad genomgång här.